Trots ekonomiska kriser, hotande bolånebubblor och mycket annat så tycks restaurangnäringen klara sig ganska bra. Faktum är att det blir allt mer populärt att äta eller ta sig en drink ute. I Stockholm startar krögare fler och fler restauranger och barer, och bygger på detta sätt små imperier som sträcker sig även till orter som Visby, Åre och Västerås. I Göteborg och Malmö ser det ut på liknande sätt.
Även om restaurangerna blir allt mer populära även i Sverige så är det långt kvar till den situation som råder i många andra länder, både längre söderut i Europa och på andra sidan Atlanten, eller för den delen i Japan. I många av dessa regioner är priserna lägre, och utbudet större. Delvis beror detta på att restaurangerna många gånger är mindre till ytan. I Tokyo och andra stora japanska städer finns det sushirestauranger utan sittplatser, där man står mer eller mindre öga mot öga med kockarna. Det är å andra sidan inte ställen man stannar länge på, och även om man går dit ofta kommer man inte att byta så många ord med kockarna.
Svenskar är som bekant pigga på att ta till sig utländska företeelser, men japanska snabbätarställen kommer nog inte att bli särskilt populära kvällstid i Stockholm, om de nu skulle dyka upp här. Det är istället att använda krogen som ett andra vardagsrum som blivit populärt i Sverige. Här kan man nog inte bortse från inflytandet från TV-serier som Seinfeld, där en stor del av handlingen utspelades på det fiktiva Monk’s Café, Sex and the City eller för den delen Sopranos, som till stor del utspelas på olika restauranger, inte minst det kombinerade slakteriet och caféet (!) Satriale’s.
De första restaurangerna
Som företeelse är restaurangen gammal, och detsamma gäller användandet av restaurangen som en arena för att odla sociala relationer och skapa nätverk. Detta var viktigt i det antika Romarriket, och följaktligen fanns det ett stort antal restauranger eller barer där. Dessa restauranger kallades thermopolia, och i Pompeji fanns hela 158 stycken. Faktum är att de var så vanliga att en del hus saknade kök helt och hållet.
Även i Kina fanns det tidigt restauranger. I staden Kaifeng, som var huvudstad under första halvan av Song-dynastin, fanns flera förutsättningar för en blommande restaurangkultur. Staden hade mer än en miljon invånare, en kultur som präglades av gästfrihet, och kineserna använde redan vid denna tid papperssedlar som betalningsmedel. Redan tidigare fanns tesalonger och värdshus för resande, som med tiden utvecklades till en livaktig restaurangnäring.
Vissa historiker hävdar att det faktum att det fanns en medelklass som tjänat sina pengar på handel gjorda att det fanns en marknad för restaurangerna i Kaifeng. Restaurangerna hade skrivna menyer, och ett stort utbud av olika rätter, precis som idag. När Kaifeng anfölls norrifrån av Jurchen-riket på 1120-talet flyttades huvudstaden till Hangzhou, och det innebar att många restaurangägare också flyttade. Restaurangerna i den nya huvudstaden drevs därför ofta av invandrare från Kaifeng, vars kunder till stor del också kom från den gamla huvudstaden. Restauranglivet i Kina på 1100-talet påminde alltså en hel del om det i dagens Sverige.